No more transparenta tankar

"Piece of my heart" sveper som skira toner av rosa genom lägenheten. Idag vill jag inte lämna vardagsrummet. Gårdagens köp (gardinstången) pryds nu av nytvättade vita gardiner. Malin och jag hade en diskussion igår om att hon inte tycker att ett rum känns färdigt förrens det finns en matta och gardiner. Jag brukar inte ha gardiner i mina lägenheter, och absolut inte mattor. Men nu vilar en fin trasmatta på fiskbensparketten och gardinerna hänger fjäderlätta och landar mjukt mot golvet. De ska väl läggas upp också, men så vuxen är jag inte än :)

Passade även på att göra coleslaw idag. Mumsigt värre att lägga i en het potatis! Jag måttade lite som jag ville, men jag gissar på:

- 800 g kål
- 1 stor morot
- ½ finhackad lök
- 1 burk créme fraiche
- 3/4 dl majonäs
- 1-2 msk vinäger, vit
- 1-2 tsk senap
- 1-2 tsk socker
- lite svartpeppar

Skiva kålen tunnt (tips: använd en bra osthyvel) och skala och riv moroten grovt. Finhacka lök. Blanda créme fraiche, majonäs, vinäger, senap, socker och peppar. Vänd i kål, morot och lök. Smaka och se om du tycker att det ska vara mer av något. Låt stå kallt en stund.
Den bakade potatisen med coleslaw avnjöts i soffan eftersom jag ville titta på snöfallet ur mitt favoritfönster :)




Inatt drömde jag om slott. Vackra vita slott.


PS! Elina, jag har flyttat ner kökslådan!!

//J

What it all comes down to
Is that I haven't got it all figured out just yet
I've got one hand in my pocket
And the other is giving the peace sign.

Gårkvällen bjöd på en riktigt lyckad förfest hos Malin. Det blev mycket dans, vin och ett nytt partytrick Elina lärde oss. "klapp klapp, en två tre, klapp, ta, flytta, klapp, ta, slå, ner, slå, klapp, ner" - glaskonst! Suttit hemma och övat med ett vattenglas, vill kunna skina på nästa fest!
Därefter begav vi oss till kåren och dansade glatt loss till musiken.
Tack för en härlig kväll tjejer :)

Imorse sken solen och himlen var nästan klarblå. Fågelkvitter fyllde luften när jag gick min promenad bort till Malin. Men molnen har dragit in och målat ordet söndag över dagen. Solen vandrade bort för att skina på någon annan. Min söndag låter: soffhäng, "språkinlärning hos barn" samt quornfärs med pesto!
//J

Alarmet gick av 07.30. Sömndrucken och förvirrad stirrade jag på den vibrerande och skrikande mobilen som låg på fönsterbrädet. När det gick upp för mig vad jag skulle göra suckade jag. Jag hade lovat Malin och Elina att vi skulle gå på en promenad innan frukost. Jag låg och argumenterade med mig själv, hur skulle jag ta mig ur situationen? Jag hade ju lovat... Men kanske har jag ont i halsen? Nej... Nåja. 07.55 pallrade jag mig ur den varmaste och skönaste sängen någonsin och stapplade bort till till badrummet för att borsta tänderna. Drog på mig tights, tröja, mössa, vantar och jacka, sedan begav jag mig ut i ett än mer snötäckt Kalmar. Tydligen hade det snöat hela natten. Luften var mild, nollgradig. Jag ville vara lite tjurig när jag mötte upp med Malin. Tjurig över att jag inte fick sova. Men världen var för vacker och Malin för munter för att jag skulle kunna vara på dåligt humör. 1½ timmes promenad och en frukost senare sitter jag nu och lyssnar på Jan Johansson och förbereder mig inför en dag med mycket läsning :)

Tänk va underbart det vore om jag skaffade mig en riktig kamera,
då hade jag inte behövt fotografera med min mobil!

//J

... alla tankar jag tänkte skulle bearbetas av endast mig själv, då hade jag inte varit ens en 1/1000 av den jag är idag. Vissa tankar går inte att komma fram till själv. Jag vet vad jag känner, vet kanske vad jag vill, men vet inte vägen dit eller om jag någonsin kommer nå hela vägen. Må det så vara.
Ligger här en lördagskväll och lyssnar på Pachelbel. Har tagit min 1½ timmes bad idag (jag har alltså blivit sjukt mycket bättre på att bada!) och försökt släppa alla frågor för en stund. Att bara vara i nuet är knepigt. Jag lär mig, men inte fort nog. Vill inte spendra min dag åt att planera morgondagen. Vill våga handla efter vad som är nu, just i denna stund. I köket står en vacker bukett med tulpaner och den osar glädje och styrka. Jag lägger mig för att sova. Lägger mig med gott mod, för trots allt så har jag fler fina människor i mitt liv än jag någonsin kunnat drömma om!
//J

På gymnasiet brukade Andrea, Tea, Emma, Felicia och jag komma på ord som lät äckligt. Bland de orden jag fortfarande minns finns "klicka", "klucka", "klibba" och just "flarn". Jag tror att jag sedan den tiden varit hämmad i min kärlek till havreflarn, så igår var det dags att ändra på detta ;)

Havreflarn ca 15 st (beroende på storlek, jag brukar göra dem stora)
75 g smör
1 dl havregryn
1 dl vetemjöl
1 dl socker
2 msk mjölk eller grädde
2 msk ljus sirap
1/4 tsk bakpulver
Smält smöret och rör i de övriga ingredienserna. "Klicka" (huuu!) ut dem på en plåt, smord eller med bakplåtspapper. Grädda 175 grader varm ugn i 5 min.

När jag och Hanna var små brukade vi cykla hem till mig efter skolan och göra dessa små juveler. Superenkelt och supergott! Jag skulle gissa på att russin gör sig fint i dem också. Tänk på att vakta dem i ugnen, de går snabbt från perfekta till brända. Denna sats ska egentligen räcka till 30 havreflarn, men då måste man göra dem väldigt små.

Dags för mig att fortsätta plugga. Glöm inte jam på söderport ikväll. Var där eller var fyrkantig!


//J

En dag kantrad av måsten. Måste plugga, måste ringa hit och dit, måste hinna, måste orka, måste vilja.
Jag vaknade med magkatarr, har knappt orkat vara uppe. Jan Johansson och Håkan Hellström har ackopanjerat mina rörelser, mina tankar.  Grått ute, grått inne. Jag tröttnar snabbt. Tröttnar på magont, tröttnar på måsten. Ger mig ut i vinterdagen. Den är vackrare från utsidan än från insidan. Drar friska andetag av den disiga luften som smyger fram över gatorna. Snön knarrar under skorna. Kall snö som börjat gråna. Himlen har visst även lyckats färga av dig på detta underbara vita. Det gör mig inget, det finns något vackert i det gråa.
Jag går ner till havet, det tar mig bara ett par minuter. Vackert, stort, oändligt. Det brukar skvalpar omkring fritt, omhämmat och bekymmerslöst. Idag är det fruset, tyglat av naturen. Jag vandrar längs strandkanten och insuper lite av det stora. Lämnar alla måste bakom mig och känner livet.


Böljande islanskap...

... Som från en annan planet...


... Möter världen...


.... Hur kan något så stort vara så stillsamt?


Jag var inte den enda som nöjt av dagen :)

//J

Imorse landade ett kuvert i brevlådan där det stod att jag hade ett paket att hämta ut. Som vanligt var jag precis på gränsen att bli försenad till skolan där vi skulle ha ett framtidsseminarium och jag fick alltså vänta till sena eftermiddagen med att hämta ut paketet. Mötte upp med J med ett leende, lycklig över att någon skickat ett paket till mig. Vem kan vara så snäll? Jo, Tele2.. Min box.. tusan! Hade glömt bort att jag beställt den. Med besviken min tog jag emot paketet av kassörskan ("kassören"? det var en man) på ica. 
Efter ett par koppar thé och diskussioner om ligrar, bröllop och moderskärlek fick J läsa instruktionerna för hur man sätter rätt sladd på rätt ställe. Vilket teamwork.
"Sätt in antennsladden i uttaget där det står "tv". Men Johanna, det står här att antennsladden ej medföljer.. så frågan är vilken sladd det är du sätter in nu?" 
Trots en lyckad installering går inte kanalerna jag beställt att skymta. Får ringa tele2 igen imorgon.
Nu har jag spenderat en stund med att leta soffor och kan nu kora en vinnare. KRAMFORS med schäslong beställs imorgon! Tänk, en helt egen soffa. Snart kan jag ebjuda mina vänner tv-häng i en tresitssoffa! Jippie :) Bara mina kanaler vill komma igång...

Psst! På torsdagkväll är det jamkväll på söderport. KAST-bandet spelar så kom dit och njut, det ska jag göra!

Jag tycker mig ana lite färgstänk i alla dagar här i Kalmar. Färgstänk i mina vänner och våra glada skratt.

Sitter mer en kopp thé och har kurat ner mig i min varma säng. Läser "vår demokratis värdegrund", den ligger iallafall uppslagen i mitt knä. Jag fäster blicken på frosten som vilar på äppelträdens kvistar och grenar. Funderar över rätt och fel, bra och dåligt. Minns hur det är när livet åker berg-och dalbana. Blicken faller tillbaka på texten, söker efter något som ska väcka min nyfikenhet tillräckligt mycket för att jag ska återfå fokus. Min tomma blick följer raderna från vänster till höger. Tankarna flyter på.. Känslorna leker fria.
Mitt i grubblandet läser jag om en plats som jag inte har någon relation till överhuvudtaget, namnet på staden är inte ens värt att nämna. Jag slås tillbaka av en oväntad glädje. Jag hade kunnat vara varsomhelst nu, men jag sitter här i min lägenhet i den vackraste staden jag kan förställa mig. Jag har just nu det jag längtat efter år efter år. Jag är där jag aldrig trodde jag skulle kunna ta mig. Valen jag gjort i mitt liv har fört mig hit till den plats där jag möter mig själv. Som om mitt "jag" alltid funnits här och väntat på att bli hittad av mig. Jag kan tänka tillbaka och önska att jag inte förlorat det, eller det, eller det. Men (med reservation för att detta låta som en klyscha) jag hade kanske aldrig fått allt jag har här i Kalmar om jag inte hade släppt taget om ett annat liv. Ibland önskar jag att jag fått möjligheten att ha både och. Men inget går som man tänkt sig, inte ens det man planerat in i minsta detalj. Morgondagen överumplar dig. "Tabula rasa", fast med "dagen" i åtanke snarare än "människan".
Jag skulle ju plugga, men ville dela med mig av en känsla... Vi skapar våra egna liv.
En klok människa sa mig "om vi inte är lyckliga nu, när ska vi då vara det?"


Promenad vid jobbet i Göteborg. Ett vinande vinterlandskap.

//J

                                                      
     


Jag hade ställt alarmet på 07.20 istället för 06.20. Småsprang till skolan på tom mage. Idag har varit en vacker dag med tunga flingor som singlat ner över staden.
Jag blev återigen "lurad" på 14 pix när jag skulle köpa en macka på Akademikrogen. De tar bara kort om man handlar över 30 kronor. Väldigt listigt från deras sida. Jag köpte till ett anton berg-choklad som jag sedan kunde smaska på under lektionen om yrkesetik.
Alltid fint att träffa mina fina vänner. Vi tjivas genom hela föreläsningar och gottar oss i varandras nyheter. E dricker bara dricker buljong, fruktjuice och ört-thé. M missförstår mig hela tiden, men skickar därefter gulliga lappar så man blir helt full av glädje. J har en vattenflaska som alltid rullar ner från bänken och under stolen framför.
Full av liv (på gott och ont) lämnade jag lektionen medan jag pratade med min storasyster. Mitt i min förtvivlan märkte jag återigen hur vackert Kalmar än.


      

E tittade inom och gav mig en tidning och cashewnötter, cause I was feeling blue. Vad kan göra mig gladare? :)
//J

Bob Hanssons bok är fin. I den skildras olika människors syn på fenomenet kärlek. Bland andra som intervjuas finns KG Hammar och Thomas Di Leva
Tänkvärd och läsvärd. Fick den av en mycket fin människa. Mycket fin.. Och precis som han sa till mig så är det en bok som passar bra att läsa en bit i då och då, den ska inte svälja hel. 
Den ger kloka tankar och det behövs, för hur många agerar klokt i kärlek?

//J 

Läsvärd!

Taket fick igår sin andra strykning med färg. Vitt tak gör en sådan skillnad! Nu behöver jag bara måla en gång till, men färgen är slut och jag måste ta mig bort och köpa mer. Det blir inte idag. Idag är en sådan dag då återigen snöflingorna yr utanför mina fönster. Idag är en sådan dag då jag diskar och plockar. Idag är alltså en sådan dag då jag tänker. Tänker tillbaka... A little trip to heaven on the wings of your love...
Blommorna hade visst stått törstiga i några dagar nu, då passade en tänkardag bra in. De ser redan lite piggare ut.
Gårdagen kantrades jag med aktiviteter. Seminarieförberedelser i bibblan på förmiddagen tillsammans med en min härliga studiegrupp. Därefter bar det på kalla ben bort till McDonalds. Jag är inte så förtjust i den formen av mat, men sörplade ändå glatt i mig en milkshake och åt en mcBean. Skönt att bara hänga, prata om ditt och datt och se hur barnen går loss med sina nya leksaker på mcdonalds borden ochh göra ketchupspår över stolarna. Hemvägen var sådär kall att man knappt vill vrida på huvudet eftersom man surrat åt halsduken perfekt för att inte frysa. Vi förbannade kylan och funderade på ifall det inte var istiden som dragit in ändå. Ändå är det så, att hur kallt det än är så går det inte att förneka hur gnistrande vackert Kalmar blir under det tjocka vita.
Väl hemma tog jag tag i att måla taket, 3 timmar tar varje påstrykning. Galet :) Och jag hann bara precis tvätta bort lite färgstänk från armarna innan E bjöd in mig och två vänner på filmkväll. Vi hade en härlig kväll med massa skratt, thé, choklad. Även hunden roade sig, han åt upp antennsladden i smyg :P 
E gav mig en inflyttningspresent med spalights, badbomb, badskum och duschgel i söta små figurer. Mina vänner är de bästa man kan ha!
Påvägen hem gjorde jag och Malin hatspår i snön, för vi kom fram till att det måste finnas mer än kattspår, människospår och harspår. Så vi uppfann hatspåren. Fråga så lär jag ut :P
Nu är det strax dags för ett bad, måste ju se hur spalight lyser upp badkaret i rosa, blått och grönt. Därefter har jag skolarbete att ta itu med, samt än fler tankar.
Falling in love just makes me blue...
Jag har gott mod, men stora känslor.
:)// J

Jag slog mig ner med jämställdhetsboken i knäet och började läsa. Tvättmaskinen snurrade i källaren och jag kände att jag var full av plugg-energi... tills jag kom på att jag hade fått en burk takfärg av hyresvärden. Nu när köket var nymålat och fint så var det bara hallen som behövde piffas upp med ny takfärg och väggfärg. Taket i hallen var tåkigt obehandlat furu som mörknat med åren. Utan att tänka närmre på det stod jag på en pinnstol och dammade av taket. Därefter skulle målarburken öppnas... men hur?! Där stod jag och försöka fibbla upp den med händerna (!), då bilden av pappa när han med finess öppnar en målarburk med en kniv far genom huvudet. Pappa är alltid bra att ha, även när han inte är här :) Plopp så var burken öppen.
Än lite mer panik spred sig i kroppen efter att jag dragit första penseldraget... det var som om jag först då insåg att min hall är ungefär 10 kvm. Det tog några timmar innan målningen var klar. Hann lagom till det började mörkna utomhus.
Jag kikade på termometern på datorn.. brr, -12 grader. Trots att den klara luften och gnistrande snön lockade mig, så valde jag att luta mig tillbaka och slukas av ett avsnitt av Felicity. Fly in i hennes kärleksbekymmer och glömma mig själv för en stund.

//J

Även då julen nu ska vara slut, sken hela mitt morgontrötta ansikte upp när jag imorse drog upp persiennerna och möttes av en vinterbeklädd trädgård. De enstaka klarröda äpplena som fortfarande håller sig kvar i träden har fått en luddig, vit luva. Min nya lägenhet har ju, till min förtjusning, utsikt över en fin liten trädgård som är mark för vackra, knotiga fruktträd. Det inger en skön känsla och ger nästintill lite mer karaktär åt lägenheten. 
Jag har tagit foton men lyckats lägga makapären, som lägger in bilderna i datorn, på något smart och klurigt ställe... som jag inte kan komma ihåg.
Idag kommer hyresvärden och målar klart köket. Helvitt, precis som jag vill ha det :)
Kvar är därefter hallen. Jag, E och M tänkte ta oss an den. Spännande att måla tak och väggar. Får se ifall de går med på att måla det vitt, de tycker nämligen inte att jag ska ha både vita möbler och vita väggar. Nåja, jag ska nog snärja in dem i mitt vitmålade nät :P
Skumbad stod på listan igår. Badkaret är så stort att man med enkelhet kan ligga raklång. Jag hade gått och tänkt på det där badet hela dagen och myst över tanken. Men när jag väl lagt mig så kom jag på att jag inte är jättebra på att bada eftersom jag tycker det blir för varmt. Minns att jag i gamla lägenheten i göteborg kunde få pikar för min oförmåga att bada länge. Bäst att jag övar mig. Igår klarade jag 15 min, är ganska nöjd :)
Idag vankas årets första pluggande, får hålla mig i vardagsrummet så hyresvärden får målarro. Jag ska försöka få in bilderna på datorn också.

//J