No more transparenta tankar

Redan efter 1 sekund i lägenheten kände jag att jag kommit hem. Efter att ha bott på många olika ställen och på många olika sätt, de senaste åren, så känner jag äntligen att jag vågar känna "hemma"-känsla.
Pappa och mamma hjälpte mig att flytta in igår (Tack!!). Två fullproppade bilar plus ett fullsmockat släp krävdes, och det var nästan inga möbler på den turen. Möblerna hade jag i gamla lägenheten här i Kalmar.
Jag har ställt iordning mycket, men mycket finns kvar att göra. Ska ta lite bilder idag och lägga upp så ni får se hur det blev :) Jag ska också hinna med besök på potatisboden för att köpa blommor, frukt och grönt, samt lägga vantarna på en vacker pinnstol som jag spanat in.
Jag uppdaterar senare, känner på mig att jag kommer vilja prata mycket om lägenheten, ommålningar, inköp och hemmapyssel :)
//J

Jag och mamma förundrades över att vi fick en parkeringplats inne i stan idag. Vi nickade uppmuntrande emot varandra när kön till kassan "bara" tog tio minuter, och vi sken upp när vi såg att det fanns ett bord ledigt på Darins. Annandagsrea. Idag var första gången jag och mamma utsatte oss för detta, och det var inte fullt så tufft som jag hde föreställt mig. Min fantasi hade skenat iväg och jag föreställde mig kläder som kastades omkring, butikspersonal med svettpärlor i pannan och skräckslagna miner, dragkamp med tröjor och "JAG SÅG DEN FÖRST!"- vrål från höger och vänster.
Såhär var inte fallet. Det var städat och snyggt, människor var lugna och lika inne i sin egen bubbla som vanligt. För så är det ju på stan. Alla går som i bubblor. Ibland är de två i samma bubbla och ibland är de ensamma. Det är först när någon sticker hål på bubblan för att fråga "ursäkta, men vet du vart.." som man skräckslaget ser sig omkring och upptäcker människor omkring sig.
Vi ser nästan ingen, och ingen ser oss. Skönt? Läskigt?
Jag köpte nytt bodybutter och *trumvirvel* ytterligare en jeansklänning. Jag kände mig fånig när jag åkte hem med ännu en klänning till min skog av just klänningar. Var det verkligen nödvändigt med en till? En fin människa påminde mig om att man väl aldrig kunde ha för många klänningar :) Det höll jag med om!

//J

  
Godsaker på Darins...

  
Ny klänning och ljuvligt doftande bodybutter!

På julaftonsmorgon vaknar jag, lillasyster Johanna, med en pirrande känsla i magen. Även då dagens stämningsfulla trivsamheter inte ens hunnit över startsträcket så vet jag att tomten redan har tassat förbi mitt rum under natten. I ljuset av vintermorgonen kunde jag, med kisande och förväntansfulla ögon, se hur min favorittidning Hus&Hem, en glad chokladtomte och en trisslott skymtade ur julstrumpan.
Det här blir en bra dag tänkte jag!

"Julafton; barnens och glädjens högtid" - Sunes jul

Dags för julbestyr.
God jul!
//J



Bästa tidningen samt en glad och intet ont anande tomte!

Dan före dopparedan gav sig tillkänna som en skön dag utan några direkta måsten och jag fyllde den med nöjen som gjort att jag nu, med en nöjd min, sitter nedsjunken framför Beatrix Potters sagovärld och njuter av julen. Ett totalt lugn har infunnit sig och ingen julstress verkar ha lyckats rubba det.
Jag har idag hunnit med en mysig fika i sölvesborg tillsammans med min gravida vän E. Även då vi ses sällan så känns det som det inte gått en dag sedan sist. Prat om allt och ingenting, skratt och gråt. Med en sann vänskap i botten får man lov att vara människa fullt ut. "Gråt inte nu igen" sa E, med ett varmt skratt, när jag för tredje gången tårades upp vid ett samtal om det faktum att hon ska bli mamma. Det är galet vilken fin mamma E kommer bli!
Eftersom både jag och E älskar inredning så tog vi vägen inom en ganska ny butik vi aldrig tidigare sett. En lantbutik á la Leila. Vi föll pladask och jag kunde inte hindra mig från att köpa en bedårande kökshandukshängare och två badbomber som ser ut som små kakor. E lyckades hålla i sina pix, vilket vi båda berömde henne för!
De sista tre julklapparna landade också i min påse. Två stickade Pippi Långstrump-tröjor (sådana vita med röda och blåa ränder) kommer ligga lurandes i mina systerdöttrars julklappar imorgon, Pippitokiga som de är :) Mina fina!
I eftermiddag har jag också hunnit med att göra polkagrisbräck, vilket är lite halvt påhitt efter något som jag minns att jag sett i en av mina bak-böcker, vilka jag tyvärr glömde i kalmar. Det var busenkelt och mycket smaskigt. Jag smälte en god mörk choklad, bredde ut ett ca 3 mm tjockt lager på bakplåtspapper och strödde över krossade polkagrisar. När det stelnat en stund i kylen bröt jag den i lagom munsbitar och la upp på ett fat. De bör dock stå i kallt när de inte ska ätas eftersom de smälter en aning :)
Efter julstök med mamma, rotfruktsgratäng, ett glas rött vin, två praliner ur paradisasken och 3 knäckta valnötter så ligger jag och klurar på julklappsrim och titta på ekorrar som dansar balett (Beatrix Potters sagovärld-julstämning för mig! :)

//J


Visst är den fin! Den ska pryda mitt nya kök :)

Mums!

För några veckor sedan ringde mamma upp mig och mina systrar och bad oss att inte boka in något efter kl 15.00 tisdagen 22/12. Hon hade nämligen en överraskning åt oss. Jag är helt hopplöst förtjust i överraskningar och spekulerade hej vilt kring vad det var som skulle hända, så när väderrapporten imorse varnade om ett snöoväder som skulle dra in över skåne blev jag duktigt nervös att den vackra, vita och underbara snön skulle sätta käppar i bilhjulen för oss. Men efter att mamma försäkrat mig om att vi ändå skulle åka så kunde jag, lugnad av beskedet, slå mig till ro framför pianot ett par timmar för att tiden skulle strömma förbi snabbare. Fingrarna hittade familjära toner och klingande ackord formades under mina händer. Jul, jul... gläns över sjö och strand... när det lider mot jul... En efter en stömmade de förbi, mina kära jullåtar som jag galet nog redan i juli kan sitta och sakna. Tiden gick och äntligen blev klockan tillräckligt mycket. Hur kan jag klassas som vuxen när jag så tydligt ända in i benmärgen är ett barn som blir helt upp över öronen uppspelt av en överraskning?
Turen gick först inom sölvesborg där vi hämtade upp mina systrar och när vi väl var samlade i bilen berättade mamma: "Vi ska åka in till Kristianstad där jag bokat 1½ h på spa't med jacuzzi, bastu, japansk pool m.m, därefter får vi helkroppsmassage och ansiksbehandling i 1 h och 15 min. Efteråt åker vi tillbaka till sölvesborg där pappa och M lagat middag till oss".
Jag har en sådan fin mamma! Detta var precis vad vi behövde, total avkoppling efter plugg, tentor och jobb. Vi badade i en ångande het utomhusjacuzzi medens snöflingorna singlade ner över oss och smälte av den ångande värmen innan de nådde det bubblande vattnet. Därefter badade vi i varm japansk pool och doppade oss för stämningens skull i tunnan med iskallt vatten. T doppade dock bara benen, men när hon av oss strängligen blev tillsagd att man var tvungen att doppa hela kroppen för att få komma in i den varma bastun blev hennes ögon stora sköt hon tillbaka med "man måste inte om man inte vill" likt ett barn som desperat försöker övertala sina kamrater att slippa äta klättra högst upp i den gamla eken.
Det var härligt att få spendera kvalitetstid med mamma och mina systrar i en tillfällig bubbla där omvärlden inte kunde nå oss. Kunna prata om allt och inget utan att bli avbruten av  "borden" och "måsten". Dessa stunder och samtal fattas mig nu när vi inte träffas varje dag/vecka/månad.
Efter bad, bastu och relax (där vi även bjöds på varm choklad, vem kan tacka nej?) hämtade de oss för massage och ansiksbehandling. Underbart! När man väl kommit över den pinsamma delen, nämligen att klä av sig nästan spritt språngande naken inför en främmande människa, lyckades jag faktiskt slappna av helt. Det är lustigt hur de inte ens verkar det minsta brydda av att se så mycket okända halvnakna människor. Kan man vänja sig vid något sådant?
Efter alla sköna oljor, varma handdukar, peelingar och ansiktsmasker återsåg jag mamma, U och T. De var lika möra som jag och vi mumsade i oss lite clementiner för att sedan med mjuka ben styra kosan mot sölvsborg där färsk pasta med kräft-och fetaostsås väntade oss. Vi mumsade i oss för glatta livet och sedan sjöng vi, tillsammans med systerdöttrarna, julsånger med en lussebulle som mikrofon. En fantastisk avslutning på en fantastisk dag!

/J