Fågelsång i snöfallet

Kalmar är fortfarande gömt i snön.
Vindarna biter mig rosig om kinder, händer, öron, mage, ben och fötter.
Havet lurar vilt och ilsket under den tjocka isen. Vill flöda fritt.
Stranden har frusit höstpromenadens fotspår. Längtar efter salta vågor.
Hagarna gapar tomma. Åkrarna läker. Husen sover.
En frostig utandning avbryts av fågelsången som hittat mina väl gömda öron.
Snart... 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0